måndag 12 oktober 2015

Dårarnas middag

Tjejkompisar är nog grejer det hörni. För 11 år sedan började jag studera vid Åbo Akademi, och på något sätt (minns inte hur) så bildades en liten grupp med tjejer och vänskap uppstod. Ett år senare adopterade vi också en kille till vårt glada gäng. Och en tid senare fick vi förstärkning i form av Karin.

Oj så roligt vi hade. Vi fnissade oss igenom föreläsningarna, hade studiecirklar som böts ut till spontana vardagsfyllor när vi tyckte det var roligare att dricka chardonnay än att plugga nationalekonomi. Vi åkte pulka, vi hade picknik, vi dansade hela nätterna, vi såg på film tillsammans och framförallt inledde vi vår tradition med gemensamma middag, en tradition som nu har blivit 10 år gammal. Nu för tiden är vi utspridda i Jakobstad, Åbo, Esbo, Helsingfors och Stockholm, men två-tre gånger om året träffas vi och äter mat och dricker vin. Och fnissar något alldeles förskräckligt. Oftast saknas någon på våra middagar nu för tiden, någon är typ upptagen med att föda barn eller dylikt, men  vi försöker iallafall träffas så många som bara kan. De är nog guld, dedär dårarna. Finns ingen, ingen som jag skrattar så mycket med som med det här gänget.
Den här gången var jag värdinna

4 kommentarer:

  1. Jag är så fantastiskt glad över att jag fick bli medlem i detta excellenta gäng! Tack för smarrig middag och superbt sällskap. :D

    SvaraRadera
  2. I löööööve juuu aaaall!

    SvaraRadera