Gone Girl

Har just läst färdigt Gone Girl av Gillian Flynn. Boken är aktuell som film just nu, och jag ville läsa boken innan jag ser filmen. Jag föredrar alltid den vägen alltså.

Gone girl är en thriller som handlar om Amy och Nick, hur de träffades, hur deras äktenskap utvecklades och vad som hände när det började gå dåligt. Båda förlorar sina jobb i mediebranschen och är tvungna att lämna sitt perfekta liv i NY och flytta till vischan. På deras femårs bröllopsdag försvinner Amy, och Nick blir i ett rätt så tidigt huvudmisstänkt. 

Hade hört mycket gott om den här hypade boken, och jodå, förväntningar var höga, men jag blev inte besviken. Storyn, personporträtten, beskrivningarna, aktuella ämnen (kollade att den är skriven 2012, men det känns som 2014, så rykande aktuell är den), och slutet, herregud slutet... Man blir helt mållös, och åtminstone jag sitter fortfarande, några timmar efter att jag har stängt boken, och funderar på boken, och speciellt slutet. Vad hände egentligen, hur gick det såhär? Vad är det för fel på dem?

Älskar att den inte är förutsägbar, och att personligheterna inte är stereotyper. Och att båda huvudpersonerna är så ytterst osympatiska. Flynn har blivit både älskad och hatad för boken feministiska/antifeministiska grepp. Delvis tar boken upp många relationsproblem som grundar sig på uppdelningen man/kvinna och delvis våldsfrågan. Att en kvinna kan vara våldsam och manipulativ. Jag försöker föreställa mej hur jag skulle känna om huvudrollerna skulle ha varit motsatta, om Amys och Nicks personligheter skulle ha varit omsvängda. Antagligen skulle jag ha varit äcklad, men inte lika förvånad.

Herregud vilken svart bok. Cynikern i mej diggar.

Tänker definitivt läsa den på nåt om några månader.

Flynn har dessutom skrivit två andra böcker, sharp objects och dark places.
Dessutom skriver hon enligt wikipedia skriva manus till en HBO tv-serie som ska regisseras av david Flynch. Låter synnerligen intressant.